Det där lilla som gör att man ändå känner att det finns en chans

Att det räcker med det där lilla som gör att man känner att det ändå finns en chans. Att man har de möjligheterna som krävs och att det faktiskt kan vara allt du behöver och kanske till och med allt som du faktiskt vill ha när det faktiskt kommer till kritan. Istället för att känna oro kring alla sådana saker så kan du istället göra så att du överlåter det ansvaret och de delarna till andra istället. Även om det inte är så mycket så är det ändå lite och visst kan det vara lite irriterande. När det är så litet och obetydligt men att du har någon som ändå lyckas förstora upp det på något konstigt sätt som gör att du bara känner irritation.