De säger att när man är kär så bara vet man det. Innan man har varit det så kan man tror att man är det. Man kanske tvekar och är osäker kring huruvida man är det eller inte. Men sen plötsligt så är man kär och då finns det ingen som helst tveksamhet kvar. Då bara vet man att det är så det är. Ingen tvekan eller något, man känner det inombords. Plötsligt är det ingenting annat som betyder så mycket för en som den personen och man gör allt för dem. Att vara ifrån dem är tortyr och tanken på att förlora dem är otänkbar.